Julia har under denna veckan inskolats på förskolan. De använde sig av så kallad tredagarsinskolning (också kallad kortinskolning, föräldraaktiv inskolning, stockholmsmodellen, heldagsinskolning samt knivstamodellen). Då jag själv skriver om just inskolningar i mitt examensarbete är detta allt jag tänker på just nu vilket på ett sätt gör en lite hemma blind. Men jag ska försöka återberätta lite om Julias inskolning.
Julia med sin nya fröken och sina kompisar |
Dag 2
Dag två kom och det var min tur att vara med. Julia visade redan denna dagen en stor glädje när vi kom in på gården. Hon skrek av lycka och väl där inne märkte man direkt att hon ville fram och krama alla pedagogerna. Frukt och sångstund blev det halv 10 och efter lite envis kamp fick jag äntligen Julia till att sitt ner och äta sin frukt (istället för att härja och leka med allt annat). Vi gick ut efter frukten och Julia kröp runder och lekte i sanden och med vagnarna/cyklarna. Även denna dag blev hon puttad på men det är inget som Julia reagerar på. När det var dags för vila är jag inte den som ger upp i första taget men redan efter att ha lagt ner henne ca 5 gånger med samma procedur så låg hon kvar. snutten var viktiga att ha lite över huvudet och för att stänga ute skriket från de andra inskolningarna så höll jag ena handen försiktigt över örat på henne samtidigt som jag bankade henne nätt i gumpen. Tyst och stilla låg hon där och tittade ut i rymden för att sedan sakta men säkert försvinna in i drömmarnas land. Jag blev den första föräldern som lyckades (wiho!). Men allteftersom pedagogen anvisades med att påpeka ge inte upp och efter att jag lyckats fick de andra två föräldrarna styrkan till att hålla ut och siste man kom ut med armarna uppsträckta i segergest efter att ha lyckats få sin son att somna. Vilken stolt samling föräldrar vi var! Kändes som vi lyckats med det omöjliga! Nu sov alla ungarna sött i 1-2 h. Nybakta bullar till mellis blev en riktig hit hos Julia och efter mellanmålet upptäckte jag att Julia klättrade upp för stegen och åkte kasebana ner helt själv. Duktig var hon som antingen åkte på magen med fötterna först ner eller på sidan då hon inte riktigt kommit helt runt. Vilken duktig flicka! Viktigt är det även att tillägga att sen hon började befinna sig på dagis har hon uteslutet använt sig av att gå för att ta sig fram. Nu e de slut på krypandet och fram staplar en stolt, något vinglig, liten flicka!
Dag 3
Tredje dagen och Julia känner sig som hemma när vi kommer. Hon kastar sig över i pedagogens famn och skall direkt ner på golvet och leka. Telefonen är nu mycket intressant. Vi går alla ut efter frukten och väl ute säger jag för första gången hejdå till Julia. Jag säger hejdå och går in där inne för att ta mig en kopp kaffe och vänta ut de ca 15 min som min dotter skall vara själv. Efter vad som nog är mer likt en halvtimme går jag ut och hälsar glatt. Jag får ett leende och hon leker vidare. Hon hade inte varit ledsen alls vilket var att vänta. Julia somnade ungefär efter samma process som dagen innan och de andra barnen somnade också ganska snabbt. Medan ungarna sov fick jag passa på att göra en liten plansch med bilder på familjen och saker hon tycker om. Jag gick in för att göra den finaste så ett noga urval av paljetter och glitter fick även smycka bilderna. Supernöjd blev jag ändå och viktigast av allt (!) Julia gillade den.
Dag 4 kom - den dagen jag ska lämna. Jag stannade en ca halvtimme och var med på frukten och när barnen gick ut tog jag förväl på gården och sa hejdå. Nu skulle jag lämna henne till kl 14! När jag gick hem kände jag en konstig känsla av tomhet och "vad händer nu då?". Jag var både stolt och lycklig över att det gått så bra än så länge och en frihet över att jag plugga i lugn och ro från och med nu. Hem traskade jag och satte igång med examensarbetet och efter en del läsande och en skriven sida var det plötsligt dags att hämta Julia igen. lite nervös och med fjärilar i magen gick jag dit. Allt hade gått bra! Oj vilken lättnad. Julia hade ätit bra, sovit en timme och haft kul. Lite ledsen var hon en gång men inget som snabbt gick att avleda med lek. Dagen avslutade vi med middag på Max. Julia åt en burgare och pommes och älskade det. Så kul att göra en sån liten stolt tjej så glad. Julia traskade runder på restaurangen, flörta med unga pojkar och snackade gojja. Gott sällskap hade vi av Carro och på vägen hem somnade Julia gott i vagnen och väl hemma var det bara av med byxorna och ner i sängen där hon sedan sov hela natten lång. Jag och Carro drack vin och snackade ganska länge och hon gick inte förrän vid 23-tiden när Olof kom hem från sin heldag i Stockholm där han varit på konferens.
Dag 5 - idag!
Nu har jag precis hämtat min lilla tjej. Helt överexalterad blev hon när jag gick in genom dörren. Hon kramade och pussade mig om vartannat och efter ett långt och utförligt välkomnande ville hon ner och visa mig alla leksaker. Upp i famnen igen och kramas och sen över till fröken och kramas och sen tillbaka till mamma. Så höll hon på att varva det och man kände att hon inte ville hem riktigt än trotts att hon var glad att se mig. Att lämna idag gick utan problem. Hon brydde sig inte om att jag gick och hon hade haft kul hela dagen. Hon hade dock inte sovit mer än ca 30 min men det hade inte påverkat humöret. Vilken liten ängel jag har! Idag var de på utflykt också och även det hade gått bra! Nu håller vi helg och myser i varandras sällskap.
Julia får dricka lite bifido så hon kan hålla sig frisk! Hoppas de funkar! |
Denna veckan har varit väldigt speciell. Inte nog med Julias inskolning utan jag och Olof har gottat till det lite i stort sett varje kväll med en god middag och vin. Det hela har varit super mysigt och precis vad man behöver efter en krävande dag med inskolning.
God räkmacka med min hemmagjorda räkröra! |
Lägg märke till Rooderberg som är vårt nya favvo-vin! Rekomenderas starkt! |
Cognac-flamberad champinjon och kantarell-röra |
En rolig bildserie!
Snygg frilla... |
Frukostmacka! MUMA! |